"Töjning", ""ε" = Definieras som längdändring förhållande till ursprungslängden (ε = ΔL/L)" "Spänning", ""σ" = Kraft per tvärsnitsarea och tar hänsyn "provets" storlek (σ=F/A)" "Knäckning", "en okontrollerbar utböjning (pelare)" "Inflexionspunkt", "Den punkt där krökningen byter riktning" "Knäcklängden", ""Lk" = Längden mellan två Inflexionspunkter" "E- modulen", ""E" = Beskriver förhållandet mellan mekanismspänning och deformationen (E= σ/ε) Beskriver styvhet av materialet och materialegenskapen." "Naturliga laster", "Vind, vatten, snö, jordbävningar." "Konstgjorda laster", "Personer, möbler, maskiner, fordon" "50års lasten", "Högsta snölasten som uppkommer på 50års tid" "Variabla laster", "Snölast, vindlast och nyttiglast" "Nyttiglast", "inredning, personer" "Vindlast", "Räknas som kraft per ytenhet (Beror på geografiskt läge, lokala förhållanden, höjden ovan mark, byggnadens form och storlek)" "Snölast", "Formfaktorn tar hänsyn till snöanhopningar (beror på geografiskt läge, lokala förhållande, husets form, taklutning, vind, ras, glidning, ytans beskaffenhet och temperatur)" "Tvångslaster", "Små rörelser i konstruktionen kan leda till stora krafter (Byggnadsdelens rörelse, temperaturvariationer, fuktvariationer, samt krympning eller svällning av material.)" "Brottmoder", "Då en balk utsätts för olika snittkrafter (böjmoment och tvärkraft)" "Böjbrott", "Stort tryck i ovankant och stort drag i underkant" "Skjuvbrott (I)", "Den övre delen av balken försöker bli kortare och den undre längre" "Skjuvbrott (II)", "När upplagen i stora tvärkrafter möts av klena tvärsnitt genom arean" "Upplag", "Stöd" "Fixlager", "Kan ta krafter i horisontal och vertikal riktning men tillåter inte rörelse i någon riktning" "Rullager", "Kan ta uppkrafter i vertikaled, tillåter rörelse i horisontalled" "Inspänning", "tillåter ingen rotation" "Lätta bågar", "Görs av material som kan ta upp både tryck och drag. Var trycklinjen (bågformen) är belägen spelar därför inte så stor roll. Det hela blir en ganska lätt konstruktion av tex. Stål, alarmerad betong eller trä" "Tunga bågar", "Klarar bra av att ta tryckspänningar men inte dragspänningar. Bågformen blir därför väldigt viktig för tunga bågar och att trycklinjen hamnar innanför tvärsnittet. Tex tegel, sten och murverk. Blir ganska tunga och tjocka konstruktioner" "Kedjelinje", "Formen en lina intar när den bara belastas av sin egentyng" "platta på mark", "Används vid normala markförhållanden eller svagt sluttande" "Pålning", "Används om marken är sank tex Lös mark eller högt grundvatten" "På berg", "När berget är nära" "Stormstabilisering", "Innebär att man ser till att byggnaden klara de horisontella krafterna den utsätts för. (de viktigaste horisontella lasterna i sverige är snedställningar och vindlaster andra delar av världen kan man även räkna in jordbävningar)" "Stormstabilisering: Ramverk", "Löses med momentstyv-infästning" "Stormstabilisering: Fackverk/Diagonaler", "Löses med ett vindstag (kan plasers på olika sätt)" "Stormstabilisering: Skivverkan", "Löses med att lägga in en stelskiva." "Vippning", "När den tryckta balken "knäcker ut" i sidled, och balken stjälper innan den når sin teoretiska maxlast. Går att lösa genom I. Stadga balken i den tryckta kanten. II. Gör balken bredare (öka tröghetsmomentet (I) ). III. Använd en annan tvärsnitsform som är med vridstyvt." "Buckling", "När trycket deformerar stålet in och ut från balken mitten. Lösning: Gör plåten tjockare." "Elastiskt", "När materialet går tillbaka till sin ursprungliga form efter tryck påverkan" "Plastiskt", "Materialet tar en ny form efter tryck påverkan" "Flytgräns/sträckgräns", "Gränsen där arbetskurvan övergår från linjär till större deformation" "Arbetskurva", "Spännings-tögnings-diagram" "Belastningsfall", "Tryck, Drag, Skjuvning och Böjning" "Sprödamaterial", "När materialen inte går att återskapa." "Spröda brott", "Som går i sönder efter relativt små spänningar" "Duktila material", "Molekylerna får nya platser i materialet och är permanent deformerat - materialet går inte sönder direkt."
Download CSV